El, Gas och Vattenverken

Gasverket

Den första anläggningen för gastillverkning i Kristianstad, byggdes ungefär där Sommarro ligger i dag. Gasverket var klart att tas i drift 1860. Kristianstad kunde nu lysas upp av ca 100 gaslyktor. Gasbelysningen byggdes successivt ut och 1909 hade antalet ökat till 291 gaslyktor och 1937 fanns det 312 gaslyktor.

Gas- och Elverket

Kraven på gasleveranser ökande efterhand, så 1902 stod ett nytt gasverk färdigt att tas i drift. Även Kristianstads första elverk stod färdigt samma år. Dessa kom att ligga söder om stan. Elen fick man från en generator som drevs av gas, fram till 1907.

Frimurarehotellet hade i den nybyggda östra flygeln, redan två år tidigare elektrisk belysning från ett eget gasmotordrivet elverk.

1912 sattes de första tolv elektriska gatubelysningarn i Kristianstad upp på Näsbychaussén, men det dröjde ända tills 1937 innan Västra och Östra Storgatan samt delar av Västra och Östra Boulevarderna får elektrisk gatubelysning.

Under årens lopp blev elen en allt för stor konkurrent. Hela gasverket skrotades 1962. Den sista gaslyktan släkte Karl Österberg den 17 mars 1955 på Sjöcronas gata, som då hette Österlånggatan. 

Vattenverk och Vattenförsörjning

I mitten av 1800-talet hämtade varje fastighet sitt vatten från egna, grunda brunnar, men det fanns även möjlighet att hämta vatten på Stora Torg, där det fanns två pumpar som tog vatten direkt från tvärkanalen (nuvarande Nya Boulevarden). Kanalen som mer eller mindre kunde liknas med ett avloppsdike.

1857 utbryter den stora koleraepidemin pga. det dåliga dricksvattnet. Nästan tio procent eller mer än 500 av stadens ca 5.800 innevånare dör. Antagligen var det denna händelse som starkt bidrog till att vattenfrågan måste lösas.

Tvärkanalen där man under 1850-talet hämtade sitt dricksvatten. tv i bild syns det blivande Östra salutorget

1873 invigs det första vattentornet med tillhörande vattenverk, i bastionen Drottningen (den nuvarande vattenverkstomten), dricksvattnet tog man ur Norra kanalen så kvalitén var inte särskilt bra. För att förbättra vattenkvalitén, borrade man 1877, alltså bara fyra år senare två artesiska brunnar för dricksvattenhämtning. (En artesisk brunn rinner med självtryck upp över markytan). Även under 1800-talets slut borras ett flertal artesiska brunnar. Brunnarna fanns utefter Boulevardgatorna, vid Kyrkan, Östermalm och på Östra Kasern, (den enda brunnen som än i dag står kvar på sin ursprungliga plats).

Vattentorn och Vattenverk från 1873

1900 invigs ett nytt vattentorn och vattenverk. Tanken var att utnyttja det djupa grundvattenmagasinet, men i stället valde man att ta vattnet från Helgeå. Även här var vattenkvalitén tidvis mycket dålig och klagomålen blir många. Vattenverket byggs om och till flera gånger, men det blir inte mycket bättre.

Först 1939 borrar man den första brunnen med ett djup på 106 m och sedan 1941 fram till våra dagar, baseras vattenförsörjningen helt på grundvatten ur berggrunden.

1965 river man det gamla vattenverket och vattentornet från 1900. Det nya vattenverket med det svampformade vattentornet, som står strax intill, är redan färdigt att tas i bruk, vattentornet vi än i dag kan se.